My precious...

Idag har jag för en gångs skull gjort något vettigt, äntligen har jag fått i väg ett tack-kort för julklappspengarna till min mormor. En månad för sent ungefär, men men bättre sent än aldrig...

Sen gjorde jag något som inte var så jäkla listigt. Hoppade av bussen på eurostop för att posta detta kort, så jag pallade inte lägga 13 spänn på bussen från eurostop och hem. Om jag inte hade haft mina höga pumps på mig, hade det ju inte varit några problem. Men majsan tänker inte längre än dit näsan räcker som vanligt, så nu har denna dumma lilla brud knatat hem i dessa skor som  jag trodde var sända från himlen. Efter tio minuter började jag vackla lite oglammigt i backen, och efter den här promenaden är de skorna som levererades direkt från helvetet.
Men det är som med vilken kille som helst, jag kommer aldrig dras till gympaskor. Nej, det ska vara vrålhöga pumps som knappt går att gå i....

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0