ibland gör man rätt, ibland gör man fel, lev med det

Jag är fortfarande sur efter igår när jag hade massor att skriva, och ingenstans att göra det. Eftersom att Blogg.se vägrade låta mig bli inloggad.

Jag ska inte jobba idag heller, någonting känns allvarligt helt oroande. Var ju ganska övertygad om att det skulle bli mycket jobb denna veckan så jag kunde sluta oroa mig för hurvida pengarna räcker till först Italien, och sen Spanien. Jag antar att det är någon slags hatkärlek till mitt jobb, man har blivit så van att spendera helgdagarna där, att det blir tomt att vara utan det. Nej, förresten, tomhet är nog inte rätt ord. Mer att man känner någon slags stress att göra något vettigt. När man jobbar finns det alltid någon som säger vad man ska göra, när man ska på rast, och hur mycket man ska stressa. Hej och hå, Josefine's blogg skrämde mig igår.
Det skulle verkligen kännas skönt att någon sa precis vad man skulle göra.
Lyfta allting ifrån mina axlar
Dra mig hit
Knuffa mig dit

Nu ska jag göra någonting vettigt. Ska åka till Mellbystrand med mamma och springa, springa, springa. Orkar inte sitta här på sängen med min laptop, som kostade alldeles för mycket, och bli tjock. För det bli nog vin ikväll. Kanske för mycket.
Fast inte enligt mig. ;)