Du kan iallafall inte vända upp och ner på mitt dygn
Idag har jag badat tillsammans med ungefär 15 pers samtidigt. Inom fyra väggar. I vår egen fantastiska svett.
Det har varit kris och kaos och hej och hå. En helt vanlig dag med andra ord.
Jag har väntat på att klockan ska bli fem för då skulle nämligen min norska nattjobbare ha vaknat och ringt mig. Självklart dök det upp massa andra grejer, vilket gjorde att han försvann en stund. Fick samtal från Frida när jag stod vägg i vägg med henne inne på Willys och köpte gräddfil åt mami, så vi laddade upp lite inför Emelies partaj imorgon.
Men sen när jag stod där med min påse och velade med min eventuella handväska på Store kom jag att tänka på att det kanske var jag som skulle ringa honom.
Herregud, vad säger jag om någon väcker mig mitt i natten egentligen? Allt jag minns var att jag sa att jag ändå skulle upp snart, klockan var väl fem på morgonen? (den var halv ett, han måste tycka att jag är skittrög)
Jag minns att jag skrattade när han hade sitt drömjobb; köra en stor lastbil. Puss. Älskar dig.
Jag förstår ingenting. Kan man säga att jag pratade i sömnen? Typ halvt medvetande?
Förresten så ska jag och Emma inhandla mattor och magdansgrejer. Midsommarstänger. Björkris. Pölse. Bratwurst. Skidor. Vi satsar numera stenhårt på att få gästerna att känna sig som hemma.
Någon som råkar ha ett karnivalkit från Kina kanske?
