Sparkar sten

Jag är sur, livet är så jävla orättvist. Känner ett starkt hat gentemot nästan alla lärare just nu. Förutom mamma då förstås. Och Martin, för han är lite sådär skönt konstig.

Nu har jag iallafall läst halva boken och nu går jag och lägger mig. Jag var faktiskt ute och gick, det var skönt, och jag chillade grillen lite. Gick mest och såg arg ut, tror jag.

Hemma går telefonen varm när mamma ska försöka ta igen försummad telefontid. (och så klagar hon på MIG)Mellan varven puffar hon lite på mig och förespråkar motion om man vill slippa höstdepressioner. Jag som bara ville spy lite galla på allt och alla. Det betyder faktiskt inte att jag är på väg ner i en djup depression eller något. Men okej, jag rastar mig väl lite då.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0