Dreams are not always made of real things

Ikväll var Lovisa, Frida och Sofie här :) Efter många om och men hittade de faktiskt hit, även om jag trodde att de kände till Fyllinge som sin egen ficka haha.
Vi hade mysigt och gjorde kycklinggryta och åt paj och mystisk bål. Herregud vad mätt jag är. Tur att man har massa stora byxor hemma. (Fast när jag blir pensionär ska jag leva hälsosamt, men just nu passar det inte mitt liv)

Snart kommer mamma och Stefan hem. Måste fejksova så dom inte tror att jag har sett kattskrällets välplacerade spyor. Helt äckligt, stod där och plockade lite tallrikar och sen var Sture igång med sitt ulkande. Kul, Sture, kul. Vad roligt att du efter typ åtta år fortfarande är lika optimistisk och tror att din lilla kattmage pallar med en halv kanin. Underbart!

Jag ska jobba tidigt imorgon, måste upp 8.15. Suck. Fast egentligen är det rätt bra, ett rätt sjysst jobb. Har dock blivit lite väl fix på donken den senaste veckan, eftersom jag jobbat varje dag. Idag i etttan blev jag helt glad för då kom mamma och köpte glass av mig. Ser knappt röken av henne längre, och då bara klagar hon på att hon aldrig ser röken av MIG.
En lite dålig grej som sabbade hela min prestation i ettan var en viss människa som tyvärr inte kunde sluta att nypa mig i rumpan. Jag blir så dålig då, när jag inser hur dumt det måste se ut där jag står och vrider mig som en mask samtidigt som jag tar betalt från en gäst, och beställning av en annan. Det är då det bryter loss och jag kan inte sluta frusta av skratt. Kan tänka mig det själv, den röda lilla boxen som utsänder mystiska läten för att senare bryta ut i gapflabb.

God natt. Hinner plugga lite i natt kanske. Plugga gör man på natten. Sover gör man de timmar som blir över och när man är pensionär. Bantar gör man när man är tillräckligt gammal för att inte ha något liv. Städar gör man när man övar solosång. Övar solosång gör man när ingen hör.

Fan nu kommer dom. God natt alla barn. Hoppas ni sover gott iallafall.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0