Livet i ett vitt tält med en kliande kattpiss- krans på huvudet

Dagen har varit en sån som bara går i sin egen takt, och helt respektlöst struntar i om det blir någon tid över till vettiga saker.
Båda konserterna gick hyfsat bra, även om vi var lite småsura över fikat. Fast det löste sig ändå. Med kriminella åtgärder med Cantabiles mackor i fokus ;)
Pappa, Elin och mamma var där och kikade. Mamma har slutat gråta på Helga Natt, antar att man blir ganska imun efter fem år med ungefär samma repetoar. Dock såg de glada och lagom rörda ut, och det var trevligt att veta att de satt där ute i mörkret.

Efter sista konserten fikade jag med Sofie och Lollo på vattenporten. Det var mysigt och skönt att bara vara och snacka blaj efter att ha blivit tvingad till tystnad i kyrkan.
Jag blir så arg på halmstad, tänk att det bara finns ett café som har öppet sent... Och då är det självklart jäkla vattenporten. Latten smakar inte ens gott.

Jag vet inte om jag orkar hänga upp mitt fula luciatält. Min krans kommer lukta jätteäckligt, för jag har inte hunnit packa upp den ännu...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0